.

Idag satt jag med barnen i deras rum. Jag satt så jag såg dem i ögonvrån, max en halv meter ifrån. K tog sin runda hink, den som han har legogubbar och legobilar i, och satte den på A´s huvud som en hatt.
Hon protesterade lite, så jag sa åt honom att ta av den från henne. Vände bort blicken i en sekund, och då- gallskrik.
Tittar på barnen och ser att A har hinken över hela huvudet!
Tar tag i henne och ska dra bort den, men det går inte! Inser att den fastnar i näsan på henne, och får dra ner den igen och lirka den över näsan. Då fastnar den i pannan, går inte att få av!
A skriker och jag blir helt stirrig, något K märker så han börjar också gråta. A vrider sig som en liten mask i famnen så hinken åker ner över huvudet igen. Deta upprepas några gånger, och varje gång den är över ansiktet på henne skriker hon ännu mer.
Jag får nästan panik, vad sjutton ska jag göra, springa in till grannen och be om hjälp men hur? Med ena armen håller jag i A, med den andra handen håller jag hinken så att den inte ska falla ner över ögonen-näsan-munnen igen.
Rusar ut i köket och tänker diskmedel så får jag den över pannan på henne. Är rädd att det ska göra ont på henne om jag sliter till, eller att hon ska få sår.
Båda barnen skriker fortfarande när jag kommer ut  köket, men väl där lugnar jag ner mig. Hinken kom ju på alltså måste den gå att ta av! Så jag sätter A på golvet, tar tag i den och drar. Plopp! Borta! A blev bara lite röd i pannan, som gick bort efter några minuter.
Lite skakis  benen blev jag eftert, och lite skrattig- fan vilken situation! Hon såg faktiskt lite rolig ut med hinken över huvudet även om det såklart inte var kul med tanke på att barnen var rädda. Så efteråt fick jag trösta, men A lugnade sig direkt och K efter en liten stund.
Så nu åker hinken väck, iallafall tills A har lite större hattmått!