.

Idag tänkte jag att jag skulle slippa laga mat. Beställa pizza! Det brukar inte vara så gott, men det glömmer man ju av hela tiden. Ok, sagt och gjort.
Eller jag tar en kycklingsallad. Det är ju sååå gott att doppa det varma brödet i såsen man får till. P skulle ha hamburgare, men de var slut, så han tog en caprisosa/cappricosa/caprizosa... hur-f-n-stavas-det, jaja en svamppizza iallafall.
Snubben ringer, har kört fel, men hittar tillslut.

*Maten är kall. Tur jag tog en sallad! P´s pizza ser äcklig ut. Han vägrar ens smaka (jag förstår honom).
*Öh... två st pizzasallad? Till en pizza?
*Var är min sås? Ingenstans.
*Varför ligger det oliveri? Jag beställde utan majs, men lägg inte till något annat äckligt tack!


Jag pillade i mig min sallad utan sås (torrt och tråkigt!) och P stack till affären och köpte pulvermos och köpeköttbullar (stackaren kan inte laga mat, tur han har mig övriga dagar).


***

Igår handlade vi med busig snart-treåring utan vagn. Han försvann, tog en chokladkaka och rusade gapskrattade ut ur affären när P skulle ta den ifrån honom. Hoppsan. P fick iallafall fatt både honom och godiset och gick tillbaka in innan någon upptäckte det. Nu vet jag ännu mer varför jag aldrig går och handlar själv med två barn.

Fast jag har faktiskt gjort det en gång, när jag och K köpte glass. När jag stod i kön sprang han ut ur affären och busade runt, som tur var sprang han aldrig in i kiosken och lekte med lösgodiset. Skulle ha en tvillingvagn! Fast... nä. Bättre att handla när både jag och P är hemma.